Informationskommitté

INFORMATIONSKOMMITTÉN INFORMERAR

RASFÖRBUD FUNGERAR INTE ENLIGT SVENSKA KENNELKLUBBEN
Skk's uttalande i samband med införandet av förbud mot 13 hundraser i Danmark

KAMPHUNDSFÖRBUD I BOSTÄDER - FÖR VEMS SKULL? Svar på artikel i Hem & Hyra nr 6 sept/okt 2011

VERKLIG MÖJLIGHET ATT ÄNDRA DOG ACT I NORGE Farliga hundar inte är en rasfråga utan ett hundägarproblem -Espen Engh vd Norska Kennelklubben

UNDERSÖKNING 1 ÅR FÖRE FÖRBUDET I DANMARK & 1 ÅR EFTER

VIDEO FAIRDOG

Fel ute i Danmark

Som har stått att läsa i media förra veckan, anser flera bostadsrättsföreningar i Danmark, att man ökar tryggheten i området,
genom att förbjuda vissa hundraser. I ett område har man nu portförbjudit inte mindre än 61 raser, baserat på uppfattning
om deras förmenta farlighet. Det gäller även korsningar av förbjudna raser.
Det finns inget lagligt hinder att införa sådana förbud. Det är även tillåtet för hyresvärd att skriva in förbud mot "farliga hundar"
i kontraktet. Så även i Sverige. Jag anser det därför på sin plats att komma med lite information.

I Danmark finns organisationen Fairdog, (www.fairdog.dk ) En förening som arbetar opolitiskt och utan personligt intresse, för
alla hundägare och hundar i Danmark. De har just presenterat en undersökning, med ett gediget material, där man jämför
situationen ett år före det den 1:e juli 2010 införda förbudet av 13 raser (OBS! varav endast två har en koppling till tidigare
Bull & Terrier Dogs, dvs. s.k. kamphundar) och hur det ser ut ett år efter förbudets införande.
Resultat: Antalet anmälda bitskador har ökat efter förbudets införande!
(Jag rekommenderar intresserade att åtminstone läsa igenom vissa delar av deras information.)

Kamphundsbegreppet

Begreppet ”kamphund” används i vid bemärkelse och ofta i kombination med andra laddade ord som pitbull och ”mördarhund”.

När uttryck som kamphund används, finns hos allmänheten rädslan för hundar grundat på deras utseende.
Det ligger nära till hands för media, speciellt våra s.k. kvällstidningar, att väcka uppmärksamhet genom att utnyttja den rädslan
och resultatet blir att den förstärks, sprider sig och byggs på.

Djurkamper blev i lag förbjudna i vår del av världen, för 175 år sedan. Det har fötts otroligt många hundgenerationer under den tid
som förflutit, avlade med helt andra egenskaper för ögonen. Sällskap, utställning, agility etc.

Ofta dras slutsatsen att hundar med bred skalle och rosenöron, alla är aggressiva och elaka. Att det åtminstone är så de
uppfattas av allmänheten, och då måste ju något göras för att tillmötesgå deras uppfattning. Hur har då "allmänheten" fått den
uppfattningen? De allra flesta Inte av egna upplevelser, utan av medias skriverier.
Jämför med uppfattningen om rasen schäfer. För ett trettiotal år sedan ansågs det vara en riktigt farlig hund. Så uppfattas den inte idag. Ägarklientelet har till stor del ändrats.

Två av de raser som ofta dras in i kamphundsbegreppet, American Staffordshire Terrier och Staffordshire Bull Terrier är mycket populära.
Detta pga. deras positiva egenskaper. De intar fjärde resp. andraplats bland terriers registrerade hos SKK 2010.
Dessa raser hade inte nått denna popularitet om de varit lömska, aggressiva och farliga. De är istället uttalat människovänliga.
Där uppföljning gjorts av anmälningar av incidenter, av svenska polismyndigheter visas att s.k. kamphundsraser förekommit i
försvinnande få fall.
Hur kan vissa människor vara övertygade om att hundar, med ett visst utseende, alla är farliga och aggressiva, utan att ens ha träffat
någon individ av de raser de fördömer? Samtidigt fördömer de ägarna, för att de valt "fel" ras. Hur kan man se en förfärlig fiende, där en
seriös ägare ser en underbar vän?

Förbud löser inte något problem

Rasförbud hjälper inte. Vilka ”värstinghundar” skulle ersätta de förbjudna? Vad kommer härnäst? I två europeiska länder,
där man haft förbudslagstiftning, Italien och Nederländerna, har förbuden upphävts, då man ansett dem verkningslösa.
I april 2009, respektive juni 2008.
Det klientel som ställer till det i samhället, är ofta människor som man kanske inte vill stöta på, vare sig med eller utan hund.
De därav som håller sig med hund, har mycket sällan rasrena hundar med känd bakgrund, utan tyvärr blandrashundar av ofta icke
önskvärd kombination.
I Sverige är det krav på att hundar skall registreras hos Jordbruksverket. Har de ingen stamtavla blir det som blandras.
Införs krav, vid anmälning av incidenter med hund inblandad, på rastillhörighet, skulle det underlätta mycket för att få en rättvisande
bild av vilka hundar som då förekommer. Att det inte redan görs, beror på att det inte för polisen är det primära vid en anmälan.
"Blame the deed, not the breed!"

Danskarna är fel ute! Detta är populistiska beslut för att visa på att man som politiskt parti, förening eller dylikt agerar. Inte för att det
förändrar resultatet. Det visar om inte annat den ovan nämnda undersökningen av Fairdog.dk.
Antingen har man ett generellt husdjursförbud inom en förening eller område, eller så tillåter man de hundraser som är tillåtna i landet
i stort. En klappjakt på hundraser med förment farliga egenskaper, är inte bara improduktivt, när det verkliga problemet är de
olämpliga hundägare som inte tar det ansvar som krävs för att hålla sig med hund.
Låt inte våra fyrbenta vänner få stå till svars för sina ägares tillkortakommanden, och införa bestämmelser som även skulle drabba
alla seriösa hundägare.
Den enda kamp seriösa ägares s.k. "kamphundar" utkämpar, är den mot fördomar!

Thorleif Wallqvist
Medieinformatör
Svenska Terrierklubben